Samvetets röst

samvetets-rostHelen Fielding
Drama, 351 sidor
♥ ♥

Rosie arbetar på PR-avdelningen på ett bokförlag när hon träffar den äldre och berömde Oliver Marchant. De inleder ett förhållande, men Olivers humörsvängningar påverkar Rosie på ett negativt sätt. Trots att Rosie förstår att han inte är bra för henne, kan hon inte förmå sig till att släppa honom. Utvägen kommer när hon genom jobbet skickas till Afrika för att lämna böcker i samband med välgörenhet. När hon väl kommer dit inser hon att det är det hon vill syssla med och lämnar London och Oliver bakom sig och börjar arbeta som hjälparbetare.
Men tiderna förändras och flera år senare hotas Rosies flyktingläger av massvält. Till slut ser Rosie ingen annan utväg än att återvända till London och anordna en välgörenhetsgala. Och det visar sig att den enda person som kan hjälpa henne att dra i de rätta trådarna, är Oliver…

Samvetets röst är skriven av författaren till Bridget Jones dagbok och eftersom jag gillade de böckerna trodde jag att detta var ett säkert kort. Men det blev en stor besvikelse! Mycket av handlingen känner jag igen, till exempel mannen som till och med viker ihop sina kalsonger vid sänggåendet (Mr Darcy). De episoder som jag antar att författaren har lagt in för att de ska vara roliga är det inte och tre fjärdedelar av boken handlar bara om krig och elände. Jag har i och för sig inget emot böcker som tar upp allvarliga ämnen och Samvetets röst ger en bra inblick i frivilligarbetet i svältdrabbade länder. Men om jag ska läsa en sådan bok vill jag vara förberedd på det. På bokens baksida står det att den är ”bitsk, rolig, omtumlande” och det är helt och hållet falsk marknadsföring! Största delen av boken består av hjärtgripande beskrivningar av hur dåligt folket i Afrika mår, med krig, svält och elände. Det tycker i alla fall jag inte passar ihop med ord som bitskt och roligt. Läs hellre om Bridget Jones eller Olivia Joules fria fantasier av samma författare.

Min stora kärlek

min-stora-karlekSarah Dunn
Drama, 254 sidor
♥ ♥ ♥

Alison och Tom har bjudit hem folk på middag. Medan Alison förbereder maten upptäcker hon att senapen är slut och skickar ut Tom för att köpa en burk. När gästerna sedan börjar anlända har Tom fortfarande inte kommit tillbaka. Efter en stund ringer han och meddelar att han är kär i sitt ex och gör slut med Alison. Alison blir helt förtvivlad, hon trodde ju att Tom var mannen i sitt liv och att de var lyckliga tillsammans. Hur ska hon nu klara sig?
Med hjälp av sina nära vänner kommer hon på benen igen och bestämmer sig för att hon förtjänar att ha kul. Det var ju flera år sedan hon var singel senast och omständigheterna leder till att hon inleder en kärleksaffär med sin nye chef. Just när Alison har börjat skapa sig ett nytt liv som hon är nöjd med, hör Tom av sig igen. Han har ångrat sig och vill komma tillbaka till henne. Är Alison beredd att förlåta och fortsätta leva sitt gamla liv, eller föredrar hon det nya?

Nja, detta var inte riktigt en bok i min smak. Man kunde lätt tro det när man läste på baksidan och visst har den sina poänger, men det klickar aldrig mellan oss. Författaren har svårt att hålla ihop historien och man blir hela tiden presenterad för nya människor och gamla minnen, som gör det lite svårt att hänga med. Jag vill även klaga på den svenska översättningen, där bland annat formuleringen ibland känns stolpig och konstig. Observera att detta inte är boken bakom filmen med samma namn!

Glöm mig inte

glom-mig-inteTrezza Azzopardi
Drama, 281 sidor
♥ ♥

Winnie har haft många namn under sin levnadstid. Som ung kallades hon Patricia eller Patsy, av sin pappa. När sedan hennes mor dog fick hon flytta till sin morfar, som började kalla henne Lillian, som var hennes mors namn. Och nu på äldre dar kallas hon Winnie, efter namnet Winniefred som hon fick av människorna som utnyttjade henne för sina egna syften. Själv bryr hon sig inte så mycket. Hon vill bara vara ifred i den övergivna skoaffär där hon bor. Plötsligt en kväll får hon besök av en tjuv som tar hennes få ägodelar. Winnie får då ge sig ut i världen igen för att försöka leta reda på tjuven och ta tillbaka sina saker. Letandet leder till att Winnie minns det förflutna, som hon så länge har försökt att glömma. Ett förflutet som innehåller en mamma med dåliga nerver, en pappa som försvann i kriget, människor som inte ville henne väl och den stora kärleken som visade sig föra olycka med sig.

Glöm mig inte är en mycket svår bok att recensera. Jag tyckte inte alls om historien, trots att den har fått sådana lovord från andra ställen. Den var svår att komma in i och svår att förstå. Trezza Azzopardi har även skrivit Gömstället, som tydligen blev hennes stora genombrott. Jag vet inte om jag kanske hade tyckt mer om den boken, men efter Glöm mig inte tänker jag faktiskt inte ens försöka. Jag lägger hellre min tid på böcker, som ger mig en bra läsupplevelse.

Läppstiftsdjungeln

lappstiftsdjungelnCandace Bushnell
Chick-litt, 414 sidor
♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Wendy Healy är en högt uppsatt chef inom Parador Pictures, ett stort filmföretag. Hon älskar sitt jobb men hennes arbetsdagar är långa och hon får ofta resa utomlands i olika filmprojekt. Hennes räddning är Shane, hennes man sedan tolv år tillbaka, som stannar hemma med deras tre barn och ger henne en möjlighet att kombinera karriär och familjeliv. Men nu har Shane börjat klaga på deras överenskommelse och vill skiljas.
Nico O’Neilly arbetar på tidningen Bonfire, är gift och har en dotter. Hon är känd för att vara hänsynslös i sin strävan efter nya utmaningar på jobbet och för en utomstående lever hon det perfekta livet. Men Nico är inte lycklig med sin man och har inlett en kärleksaffär ihop med Kirby, en underklädesmodell som tidningen anlitade för ett uppdrag.
Victory Ford är en framgångsrik modedesigner, som ligger bakom alla de stora stjärnornas kreationer på röda mattan. Men hennes senaste kollektion föll inte kritikerna i smaken och hon får nu kämpa för att behålla sina kunder. Hon träffar miljardären Lyne Bennet som inte bara vill dejta henne, utan även investera i hennes företag. Men Victory är osäker på om hon är beredd att offra sin självständighet för att klara sig ur en svår situation.
Läppstiftsdjungeln handlar om tre väninnor i New York, som alla är framgångsrika karriärkvinnor som kämpar för att få det de vill ha. Utåt sett är de perfekta och gör andra kvinnor avundsjuka, men om man skrapar på ytan upptäcker man att de har bekymmer och problem som alla andra. Tillsammans utgör de dock ett oslagbart team, som alltid finns där för varandra, både vad gäller hjälp och stöd.

Detta är boken som ligger bakom TV-serien med samma namn, Lipstick jungle. Även om mycket stämmer, så är det även en hel del som har ändrats i serien jämfört med boken. Författaren har även skrivit Sex and the city, som även den har blivit en populär serie.
Detta är läsglädje för mig! Läppstiftsdjungeln innehåller intressanta huvudpersoner och en spännande handling. Det faktum att jag även älskar TV-serien spelar kanske in, men jag tror även att läsare utan serien i bagaget kommer att gilla boken.

Rollspel

rollspelDavid Baldacci
Spänning, 432 sidor
♥ ♥ ♥

En mördare börjar härja i det stillsamma Wrightsburg. Hans tillvägagångssätt liknar Zodiac-mördaren, en seriemördare som skördade offer i Kalifornien på 1960-talet. Alla offer får en klocka, där visarna är satta på det nummer som offret är i ordningen. Polisen hittar inga givande ledtrådar på brottsplatserna och allt är ett stort frågetecken.
Samtidigt anklagas den forne småtjuven Junior för att ha brutit sig in hos den rike familjen Battle. Han ska ha stulit smycken, pengar, m.m. och alla bevis pekar mot honom. Men han bedyrar sin oskuld. Ljuger han, eller är det någon som försöker sätta dit honom?
Michelle Maxwell och Sean King träffades för ett år sen och har tillsammans startat en detektivfirma. De arbetar med inbrottet hos familjen Battle, men kallas även in för att hjälpa polisen att sätta dit seriemördaren. När även Junior faller offer för mördaren, inser Michelle och Sean att de båda fallen på något sätt hänger ihop. Frågan är om de ska hitta den skyldige i tid, innan fler personer får sätta livet till.

Det var en glad överraskning att även denna bok handlade om Michelle Maxwell och Sean King. Den senaste bok jag läste av David Baldacci var ju Den gemensamma nämnaren, där de två träffades för första gången. Denna historia utspelar sig ett år efter förra boken och man kastas direkt in i handlingen, när man i första kapitlet får följa mördarens utplacering av första offret. Rollspel är blodigare än vad jag är van vid vad gäller Baldaccis böcker. Det är många namn och olika historier att hålla reda på, vilket gör att den känns rörig i början innan man har kommit in i boken. Jag tycker även att slutet var en besvikelse, så jag kan bara ge den en trea i betyg.

Drömmarnas land

Tamara McKinley
Drama, 418 sidor
♥ ♥ ♥

Velda och Declan Summers ingår i ett teatersällskap som på 1920-talet turnerar genom Australiens landsbygd. Deras dotter Catriona föds in i detta liv och blir så småningom en uppskattad sångstjärna i deras framträdanden. Men tiderna förändras och biografen gör sitt intåg. Det börjar bli ont om tillfällen att uppträda och till slut är det bara familjen Summers och mr Kane kvar i sällskapet. Under ett oväder dör Declan, vilket innebär att Velda och hennes dotter är totalt utlämnade till mr Kane.
Många år senare är Catriona Summers en av Australiens största operastjärnor. Hon är så populär att hon till och med blir adlad av drottning Elizabeth. Men Catriona bär på en stor hemlighet, som hon har burit på ända sedan sin trettonårsdag. En dag hör kriminalaren Tom Bradley av sig till Catriona angående ett gammalt olöst mord, som hans farfar hade hand om. Hans efterforskningar har lett honom till Catriona och han vill nu höra vad hon har att säga. Hon inser att den hemlighet, som hon hade bestämt sig för att ta med sig i graven, är på väg att avslöjas och det är dags för henne att berätta sanningen.

Detta var en helt okej bok, med bra handling som hela tiden fördes framåt. Men ändå ville jag bara att den skulle ta slut så att jag kunde påbörja en ny! Min känsla när jag hade läst den sista sidan var ”Äntligen!” Känslan jag får när jag tänker tillbaka på boken är att det var en ganska tråkig historia. Jag börjar tro att Tamara McKinley inte är min typ av författare. Som tur är har jag bara en bok till i min bokhylla, som är skriven av henne.

En shopaholic säger ja

en-shopaholic-sager-jaSophie Kinsella
Chick-litt, 397 sidor
♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Rebecca Bloomwood är tillbaka och lever livet i New York! Becky har äntligen fått drömjobbet, där hon kan shoppa hur mycket hon vill men för andra människors pengar. Även på det personliga planet är allt perfekt, hon ska nämligen gifta sig med sin pojkvän Luke. Beckys mamma tar hand om allt, det är ju klart att hennes dotter ska få det perfekta bröllopet. Planerna är att de ska gifta sig hemma i Storbritannien, i föräldrarnas trädgård och att Becky ska bära sin mammas bröllopsklänning. Samtidigt får Becky reda på att Lukes mor planerar ett storslaget bröllop på Plaza i New York! Becky vill inte såra någon av dem och känner sig kluven inför vilket bröllop hon ska välja. Som vanligt kör hon huvudet i sanden och hoppas att allt ska lösa sig så småningom, det är ju långt kvar till bröllopsdatumet…

Som vanligt när det gäller Rebecca Bloomwood är det full fart från början till slut. Och man har riktigt roligt åt alla äventyr som Becky är med om! Man förstår inte hur hon kan vara så slarvig och obetänksam, men samtidigt kan man inte låta bli att gilla henne just för att hon inte alltid gör ”som man ska”. Jag gillar Sophie Kinsellas böcker skarpt och kan bara rekommendera bokserien om yrhättan Bloomwood. Till er som ännu inte har upptäckt dessa underhållande historier säger jag: Grattis!

En shopaholic säger ja är nummer tre i serien, tidigare böcker är En shopaholics bekännelser och En shopaholic i New York. Och äventyren med Rebecca Bloomwood blir hela tiden fler!

I stormens öga

Tamara McKinley
Drama, 325 sidor
♥ ♥ ♥ ♥

Tillsammans med sin gode vän Giles lämnar Olivia England och återvänder till sin barndoms Australien. Hennes mamma har nyss gått bort och i samband med dödsfallet hittade Olivia vissa papper, som hon nu vill få reda på sanningen bakom. I Australien finns de enda personer som kan minnas hur det hela började.
Giles följer med sin älskade Olivia med egna problem i bagaget. Han återhämtar sig från andra världskriget, där han miste sin ena arm och han har svårt för att vänja sig vi det. Giles hoppas att resan till Australien ska hjälpa honom att acceptera vad som har hänt och kanske kan det leda till att Olivia inser vad hon betyder för honom.

Än en gång skriver Tamara McKinley en bok med historisk anknytning, handlingen utspelar sig mellan 1894 och 1948. Däremot är det mer fart i denna bok, jämfört med Den svarta opalen (se tidigare recension). Historien flyter på och allt eftersom får man som läsare reda på vad som var så speciellt med de papper som Olivia hittade. I och för sig kunde jag gissa slutet ganska tidigt, men I stormens öga var intressant att läsa och kan rekommenderas.

Den gemensamma nämnaren

David Baldacci
Spänning, 360 sidor
♥ ♥ ♥ ♥

Michelle Maxwell är en snabbt stigande agent inom Secret service, som trots sina unga år har fått högsta ansvaret för att skydda presidentkandidaten Bruno under hans valkampanj. Men under ett rutinuppdrag bli Bruno kidnappad och självklart får Michelle skulden. Hon blir avstängd medan fallet utreds. Michelle har svårt för att bara sitta och vänta på att andra ska bestämma hennes öde och börjar undersöka fallet på egen hand. Hennes efterforskningar visar att ungefär samma sak hände flera år tidigare. Den gången var det Secret service-agenten Sean King som hade ansvaret för presidentkandidat Ritter, när denne blev skjuten till döds. King blev avskedad och började arbeta som advokat i en mindre stad. Michelle tycker att deras historier påminner om varandra och söker upp King. Tillsammans börjar de nästla i kidnappningen, som mer och mer visar sig ha ett samband med attentatet mot Ritter. Michelle och King gör allt för att rentvå sina namn och dras samtidigt in i en händelseutveckling som ingen av dem kan se utgången av.

Jag har samlat på David Baldaccis böcker ända sedan jag läste Vinnaren för flera år sedan. Och han gör mig aldrig besviken. Även denna bok innehåller en lagom portion spänning, romantik och äventyr, vilket är en perfekt kombination enligt mig. Historien går hela tiden framåt och man hinner aldrig tröttna eller tycka att det går för långsamt. Kapitlena är lagom långa och man vill hela tiden veta vad som händer näst. Spänningen är nervkittlande, aldrig otäck. Den gemensamma nämnaren rekommenderas varmt!